Jag vet inte ifall något var en pik åt mig, det spelar mindre roll.

det är DU som har ett jobb att gå till, som DU sliter på för att försörja DIN DOTTER! Arbetslösheten är enorm i Sverige idag, och du sliter för din familj, det är långt ifrån många som gör. Harry har inte ens haft en säng sitt första halvår, precis som tusentals barn har inte många ett eget rum någonsin.

Du har drömmar, visst kanske inte lucia i år, men ger du upp? NEJ! Det har jag gjort. Du har ett jävlar anamma, du sliter på ditt jobb, du sliter på gymmet och vågar ta med din dotter. Jag bryter ihop om jag inte får vara ensam men du kämpar. Jag önskar jag kunde ha bra pass med Harry men jag kan inte det. Tyvärr.

Din dotter ser alltid så glad ut, näpen och ett av de finaste flickorna jag sett!

Gå inte och var ledsen över lite burkmat. Faktum är att jag köpt några själv (bara frukt) att ta med mig som krismat. Helheten handlar om att inte låta de växa upp på skräp och det tror jag inte du skulle.

Visst är det tufft, men du verkar otroligt stark. Njut av egentiden!

Dessutom, de med så fina rum, specialbyggda grejer och sådant är med största sannolikhet rika människor utan tid för barnen med dåligt samvete. Har aldrig sett ett sånt rum!

Hej!

Jag är likadan!
Jag har haft med min dotter på gymmet sedan hon var ca 5 månader.
Hon blir nu 2 i december. Senast idag var hon med mig... Om hon följer med brukar jag ta det på dagtid då hon ska sova. Hon somnar på vägen in till gymmet, lyfter över henne i vagnen och på med hörselkåporna. Sedan är det dags att sätta fart. Vet att jag har ca en timme på mig att träna för vem vet vilket humör hon vaknar på! Ofta funkar mutning med kex och böcker samt att hon tycker att någon annan på gymmet ser intressant ut :) Vi gör det som fungerar för oss och vi mår bra. Det räcker :)